Nederluleå

Sample of Swedish as it is spoken in Nederluleå. More information about the Swedish language and its dialects. Listen to the dialect.

[ More ParallelTexts | SwedishDialects Index ]
The verbs of this paralleltext are marked as links.

: Older woman

. Så he var in missommarsmarja a ja hadd stigi upp tidit &
Sa det var en midsommarmorgon och jag hade stigit upp
. klatt me fin, for ja hadd få e lita wit klening & t wita stramp
tidigt och klatt mig fin, for jag hade fått en liten vit klänning
. å wit klening a smartingskaon1. Å sa skull pappa fa sava eot
och vita strumpor och vit klänning och smartingskor1, Och
. i de mårjan å mamma sku jära bart fäose2. Å så hadd va så
så skulle pappa fa sova ut den morgonen och mamma skulle
. att man man fire ne mjölka nedi tjila3 för & tjol a na för ho
göra undan2 ladugårdsgörat2. Och så hade vi [det] så att
. va ju, Mm man hadd j'att n'ane tjoöl v[a]. Å sa va je ...
man firade ner mjölken i brunnen för att kyla av den for den
. naturlitvis sku ja sta jolp mamma da na ho sku sätti fast
var ju ... Man hade ju inte något annat att kyla med. Och så
. [d]å ham uti hämtarn kodjen4 å ... Å så skull je draga a lacke
var jag ... Naturligtvis skulle jag iväg3 [och] hjälpa mamma
. å så tao je uti låcke å så ji dråo i å så jick je backut, å så
då när hon skulle sätta fast då kedjorna i hämtaren4. Och så
. stödd je mä på lacke scht fo lacke Oj å ja a häod ini tjila. Åh
skulle jag dra av locket och så tog jag [tag] i locket och så
. Å dar, & ha va jo mitji vattne ha var na som jams va marka.
ji[ck], drog jag och så gick jag bakåt och så stodde jag mig
. Å mamma råope så forbarmlit & pappa kom kiota5 eot inni
på locket. "Scht" for locket Oj och jag på huvudet in i
. stromplästan Haha bara å å da hadd da hadd mamma raope
brunnen. Ah Och dar ... Och det var ju mycket vatten, det var
. åt me "Räck upp handa!". Å så kom e upp Ha bägge ha ... ai
nästan jams med marken. Och mamma ropade så
. högre ... & den anna & vattne lag & ba & f Oj alla hao ... hare
forbarmligt och pappa kom kutande5 ut i strumplasten Haha
. låg å fleot inni vattne å ho var gå för nå ned å fick uti hata &
bara och da hade, da hade mamma ropat at mig "Rack upp
. dråo upp mä. Ja Å då hadd lacke sloj me vi nesan min så ha
handen!". Och så kom det upp bägge ha ... en högre ... och
. rann ju näsablåon å hä. Å så å så sa ja åt mamma ettat "Åt
den andra ... och vattnet lag och bara och f ... Oj Eller huv ...
. va ... at va ha fallit. Je stao pa e stjinn". Haha Du vet je var
håret lag och flot i vattnet och hon var god för [ att ]6 na ned
. ålldes säker på att ja ståo pa ei witt Ja kålvstjinn. Ja I witt
och fick [tag] i handen och drog upp mig. Ja Och då hade
. kålvstjinn ståo jä pa så Ja så je sjånke ånt uta jä jä ståo
locket slagit mig over nasan min så det rann ju nasblod och
. Haha på ha stjinna du. Haha
det ... Och så, och så sade jag &t mamma efteråt "Inte var ...
. 1 smarting = grov segeldukstyp, till bl a gymnastikskor
inte var det farligt. Jag stod på ett skinn". Du vet, jag var
. 2 fäose = ladugård
alldeles saker på att jag stod på ett vitt Ja kalvskinn. Ja Ett
. 3 tjila = brunn (kommer av källa)
vitt kalvskinn stod jag på sa Ja jag sjönk inte utan jag stod
. 4 ködjen = kedjor
Haha på det där skinnet du.
. 5 har: kiute = springande
1 smarting = grov segeldukstyp, bl a till gymnastikskor
.
2 säger egentligen < göra bort ladugården>
.
3 säger egentligen
.
4 hämtaren = mjölkhämtaren, förvaringskär för mjölk
.
5 har: kutande = springande
.
6 har: 'var god for [ att]' = ung. kunde el. lyckades

: Older man

. Rekordåre, ha var nittånhundraförtisäks. Då fick ve rekård
Rekordåret, det var nittonhundrafyrtiosex. Da fick vi rekord
. pa ain da, tvahundrasjuttitroi laks. Oj Å da bodd i jo narmest
på en dag, tvåhundrasjuttiotre laxar. Oj Och då bodde jag ju
. å då för att få upp dom där borti färja na vi kom i lann då,
närmast och då för att få upp de där från1 färjan när vi kom
. [med] batn, så bot1 i fadje haim et ett vikflakan2. Första i vo
i land da [med] baten, sa (var jag tvungen)2 att att fara
. vikflåkan1 er? I i Västerbåttn ha dam visst kwår dam da fast
hem efter ett vikflåkan3, Förstår ni vad vikflåkan3 är? I
. dåm kål e läkflåckan. Hei tycken f flåka man kan tiipp. Så i
Västerbotten har de visst kvar de dar - fast de kallar det
. var heim et marra da a vikflakane. Så tjord vi upp tjord upp
lakflakan. Det är ett sådant dar flak [som] man kan tippa.
. laksn upp i öitjällan3 d[a] nedär da. Å du vet han e ju halka,
Så jag gick4 hem efter marren da och flakvagnen. Så körde
. laksn, s[ å] e knalle & dräalld naän laks då. Hm Så gomma
vi upp laxen, upp i iskällaren där nere da. Och du vet han är
. fick ge baki & plak upp laksan dina. Haha Jo, ha var e
ju hal, laxen, så det knallade och drällde någon laxar då ...
. rekårdår. He Å då f ibland kont ve få hålla viitje ända till håll
Hm Så gumman fick gå bakom och plocka upp de dar
. tall på kwaln. Alltså ne laksn va riktit igång. Undi
laxarna. Jo, det var ett rekordår. Och då ibland kunde vi få
. högsäsången ko[n]t ve få hålla hela dan bara å [ohörbart] ...
halla [pa och] vittja anda till halv tolv på kvällen. Alltså nar
. Men hä va råolit. Å för vor da vi sjlao rekård så delt vi 'n
laxen var riktigt igång. Under högsäsongen kunde vi få hålla
. laks. Va vor saks mann vor da da som ... He vart gode mitje
[på] hela dagen bara och [ohorbart] ... Men det var roligt.
. på war ha. Om va tao en tjuotjiloslaks sa vart e atsjillit. Hm
Och for varje dag vi slog rekord sa delade vi en lax. Vi var
. Män då vill ma spoy &t laksn na hostn kom for da da e da da
sex man varje dag da som ... Det blev ganska mycket på var
. vill man da va man less ... på laksn!
och en det. Om vi tog en tjugokiloslax så blev det åtskilligt.
. 1 Osäker tolkning
Men då ville man spy åt lax när hösten kom, för da ville
. 2 vikflåkan = 'vikflak' dvs. en vagn med tippflak, flakvagn
man ... Då var man less på lax!
. 3 har 'oitjallan' = troligen iskällaren
1 säger egentligen
.
2 Osäker tolkning
.
3 vikflåkan = 'vikflak' dvs. en vagn med tippflak, flakvagn
.
4 sager egentligen

: Younger woman

. Vi e ... är ett helt ett stort jäng sam håller ihop, som ha vari
Vi ar ett helt, ett stort gang som håller ihop, som har varit
. uppe i på ett ställe som heter Kronogård. Ha vi vari fyra,
uppe i ... På ett ställe som heter Kronogård. [Dar] har vi varit
. fem år i rad. Så va vi inte i år då sam man asså de har, men
fyra, fem år i rad. Så var vi inte [där] i år da [lik]som, men
. nästa år ha då ha vi boka stuga redan förra året. Hm Ass&
alltså det här ... Men nästa år da har har vi bokat stuga redan
. till [nittonhundra]nittiatta bokade vi år tvåtusen då, så fick
förra året. Alltså till [nittonhundra]nittioatta bokade vi år
. vi stuga, storstuga där som a tjugotvå bäddar tro ja Oj & vi
tvatusen da, sa fick vi stuga, storstuga dar [det lik]som ar
. bli väl Kul! fler säkert. Va mysit att fara fara iväg nånstans &
tjugotvå bäddar tror jag Of och vi blir val Kul? fler säkert.
. slippa ... A, de a kul å ha nånting såntdära, asså en sam följa
Vad mysigt att fara iväg någonstans och slippa ... Ja, det är
. en vana. Mm Så åka hela hela jänget då. Massa kampisar Ja.
kul att ha något sådant där, alltså en som ... Följa en vana.
. Sam man kan minnas hela livet Presis. Å de de bruka va
[Ock]så aka hela gänget da. Massa kompisar Jo. Som man
. kallt så in i bamben där uppe. Ha Ja vet fö nåra år sen så va
kan minnas hela livet Precis. Och det brukar vara kallt så in
. re trettitva [minus]grader, men no skulle vi ut med
bomben där uppe. Jag vet för några år sedan så var det
. skotrarna. Ha Jo, man kunde inte åka na langt. Vi första
trettiotvå [minus ]grader, men nog skulle vi ut med
. sjön: barra ett hål, pimpla lite, jo upp en eld fika, nu åke vi
skotrarna. Jo, man kunde inte åka så långt. Vid första sjön:
. hemm! Haba
borra ett hål, pimpla lite, göra upp en eld, fika, nu åker vi
.
hem!

: Younger man

. Han borja tjora me med e dampbarn, Hm barn me
Han började kora med dampbarn, barn med koncentrations-
. kansentrasjionssvårigheter. Jaha Åck ö ja man ha kåmmi
svårigheter. Jaha Och, ja, man har kommit fram till da
. framm till da me jenom olika gräjer att de är utmärkt för
genom olika grejer att det är utmärkt for dem att träna
. dam att träna jutsu just for dam farmer sam jutsu innebär
ju-jutsu just for de former som ju-jutsu innebär med ... Det
. ma. Hm Te finns regler, de finns, ja, man ska allti jora på ett
finns regler, det finns, ja, man ska alltid göra på ett visst
. viss sätt då fö att dåm ha ju åfta lite autism åckså Mm &
sätt då för att de har ju ofta lite autism också och därför så
. därför så bli re en slags trygghet i att man allti jo likadant.
blir det en slags trygghet i att man alltid gor likadant.
. Samtidit sam man tränar olika nya saker hela tiden, för de
Samtidigt som man tränar olika nya saker hela tiden, for det
. måste dam åckså träna på. Mm Så att sam sammanlagt då
måste de också träna på. Så att sammanlagt då så är det
. så är e tydlien väldit bra fö råm. Å så få ram rasa av sig
tydligen väldigt bra för dem. Och så får de rasa av sig också
. åckså under kåntrållerade fårmer, fö råm är ju ganska så
under kontrollerade former, för de är ju ganska så
. högaktiv e manga a ju högaktiva.
högaktiv[ a]. Manga ar ju hogaktiva.