Orsa

Sample of Swedish as it is spoken in Orsa. More information about the Swedish language and its dialects. Listen to the dialect.

[ More ParallelTexts | SwedishDialects Index ]
The verbs of this paralleltext are marked as links.

: Older woman

. Fär du dug inte ... du dug int kring o jenn ummon, fär ån
For du kan inte skynda på en ugn, for den måste ha sin tid
. mast a sajna tid ta bi warm. Du dug int ela tidi stupp in jena
att bli varm. Du kan inte hela tiden stoppa in en kaka, for
. kakö, fär ån måst warmas o milla, ja so att ... Se ir a ju
den måste värmas på mellan, ja, så att ... Sedan är det ju
. olajkö ummnör, jenn del a ju jånnälli, ö jenn del a stenälli. Ö
olika ugnar, en del har ju jarnhall, och en del har stenhall.
. je jånnäll o swälös hemst fort o. O måst wärmas o årdentli
Och en järnhäll den svalnar hemskt fort den. Den måste
. milla kakoma. Jenn stenall o olld warman battor o, stenor
värmas på ordentligt mellan kakorna. En stenhäll den håller
. ölld ju warman mittji battor. Ja dem a for aft stenalli, tror i,
varmen bättre den, stenar håller ju varmen mycket bättre.
. fär de mjasta far i vardn. Deda jannalli ed a kami ... Nug lar a
Ja, de har val haft stenhall, tror jag, for det mesta förr i
. do för säkart a we börti jenn undra år, men darfiri do dem
världen. Det dar [med] jarnhall det har kommit ... Nog lar det
. birdo mi deda do djard dem ju av stenoma, tigölstenoma o
da väl säkert ha varit bortat en hundra år, men innan dess1
. moröd ela ummnon do wett du, o se jenn ... jett jaldrom so
da de började med det där da gjorde de ju [det] av stenar,
. jaldn gör evör valy sö där.
tegelstenar och murade hela ugnen da vet du, och sedan ett
.
eldrum så [att] elden går över valvet så dar.
.
1 säger egentligen

: Older man

. W åm nidi Draggam o fistja ö, åj &j &j. wa je mjökkuva dana
[Vi] var ned till Draggen och fiskade och, oj, oj, oj ... [Det]
. wett du. O wa, sjår doda waddji då, a wa waddji anda nid
var en mjölkkammare där vet du. Den var ... [Du] ser den där
. dar. So war-a sum je mjokkuva attatil dar. O dar add dem
väggen dar, det var vägg anda ner dar. Så var det som en
. fistjön inni. Oj oj oj, a wa so ... Man ippnöd därär war a so
mjölkkammare bakom där. Och där inne hade de fisk. Oj, oj,
. man drunknod, a rasod ajt fistjon, draggabborn. Jaha Dem
oj, det var så ... [Da] man öppnade dorren, var det sa man
. wa nidi draggam o fiskta do wera war. Dem tillama ok mi ast
drunknade, det rasade ut fisk, draggabborre. Jaha De var
. upp mi fistjom, sö mitji fisk add dem. Man åt o man wa so
nere i Draggen och fiskade då varje vår. De till och med åkte
. wed denda draggabborn so ed kan int du tro göss, oj oj oj.
med häst upp med fisken, så mycket fisk hade de. Man åt
. Ur djard dem do? Stekt dem an? Ja koköd ån ö, a wa
och man var så trött på den där draggabborren så det kan
. snåröst a tä kok an, bjackla ö stetja ed add dem för ... Na a
du inte tro gosse, oj, oj, oj. Hur gjorde de då? Stekte de
. wa far ta kok an ed, a wa for de mesta.
den? Ja, kokade den också, det gick fortast 1 att koka den,
.
krångla och steka det hade de väl ... Nej, det var väl att koka
.
den for det mesta.
.
1 sager egentligen < snarast at>

: Younger woman

. O se skar-a separeras. O do ska man, i minns int ur deda
Och sedan ska det separeras. Och da ska man ... Jag minns
. va. Jo man skulld weva so fort so att e inte plinged, do add
inte hur det där var. Jo, man skulle veva så fort så att det
. man rätt fart. O vet wart man trätt do i armon, vett du, so e
inte plingade, da hade man rätt fart. Och [du] vet, blev man
. birdo go longsamt, do vet du, so do bird-e "Pling, pling,
trött då i armen, vet du, så [att] det började gå långsamt,
. pling", bird-a o do, wett du, dirakt. Do war-a ... O do skulld a
då vet du, så da började det "Pling, pling, pling" började det
. okas do, wett du. A usch, man snurrod denda so man trodd
då, vet du, direkt. Då var det ... Och då skulle det ökas då,
. armon skulld råmmöl &v, man va ju-nt sö stur. Kanstji va i,
vet du. Ah usch, man snurrade den dar sa man trodde
. ja sju åtta, sju åtta nia år, kanstji. I wet när wi add gart
armen skulle ramla av, man var ju inte så stor. Kanske var
. klart sjlakt där då sum wi fick luv o jera, so do lakt vi ju,
jag, ja, sju, åtta, nio år, kanske. Jag vet när vi hade gjort
. mitja. Burken o ... Ja ollt sjlakt dar. O wi add hemmst roli
klart sådant där då, som vi fick lov att göra, så då lekte vi ju
. dan. Men a, a wa mitja arbet o a va lajksum inte bara att
mycket. Burken och, ja, allt sådant dar. Och vi hade hemskt
. man fick laka o a rolit äld utan a va odörwajs da. I tänkt so.
roligt dar. Men det var mycket arbete och det var liksom inte
. I a tänkt sö mickla gönga att, tänk um måjna krippa add
bara att man fick leka och ha roligt heller utan det var
. fendji afft lajksum slajka krav o so att dem fo luv o jera ... Att
annorlunda da. Jag har tänkt så många gånger att, tänk om
. itta fo dem luv ö jap til me inna dem få laka.
mina barn hade fått ha liksom sådana krav på sig att de får
.
lov att göra ... Att detta får de lov att hjälpa till med innan de
.
får leka ..

: Younger man

. Ja i a ju fersekt o sprak ossmol mi dem se dem feddes do. O
Ja, jag har ju forsokt att prata orsamal med dem sedan de
. ä bi ju farsan do an, laso fafa a dem do, ån språkor ju
föddes då. Och det blir ju farsan då, han, liksom farfar &t
. ossmol mi dem ed djer an. Dem gongga ja, dem sjå an ...
dem da, han pratar ju orsamal med dem, det gör han. De
. onum do. Men ja a laso ... A litt att a ak inno swensko direkt,
ganger, ja, de ser honom da. Men, ja, det ar liksom ... Det är
. även gåmmölfåmo ö gåmmölfafa a krippär dem språk ju ...
lätt att det åker in i svenska direkt, aven gammelfarmor och
. Aftost bira swensko till o borja ma. Fast i a rätta til dem do,
gammelfarfar at barnen de pratar ju ... Oftast blir det svenska
. ä väl ... I wet intä, a a lasi kami bort på no vis o do kum dem
till att börja med. Fast jag har rättat till dem då, det är väl ...
. in i summo trall dem o på no vis, att a ska-nt wa.
Jag vet inte, det har liksom kommit bort på något vis och då
.
kommer de in i samma trall de också på något vis, att det
.
inte ska vara.