Överkalix

Sample of Swedish as it is spoken in Överkalix. More information about the Swedish language and its dialects. Listen to the dialect.

[ More ParallelTexts | SwedishDialects Index ]
The verbs of this paralleltext are marked as links.

: Older woman

. Hair do, raingblaommen jera jao fin a he kok du tei oppa a

Hör du, ringblommor är ju fina och de kokar du te på och så

. jä, do käok tei ... Å so kan du ha ne da do baka kan do ta ååh

kan du ha det nar du bakar, [da] kan du ta och satta till lite

. heva i gräot borti borti raingblåommen. He blai fint. Kaog

grann av ringblommorna. Det blir fint. Kokar man av det, så

. man ane, so blai e gult bartai dem. For anvinde dom he da

blir det gult av dem. Förr använde de dem da de färgade

. dom ferje smöre da dom dom aint e e. Annars so ferje dom

smoret da de inte ... Annars sa färgade de ju med saffran,

. jao ve safran, men mitji for tibakas laindjt tibakast, da ferje

men mycket långt tillbaka, da färgade de maten med

. döm medn ve räingblåommo so he kånd döm för

ringblommor, så det kunde de för länge sedan också. Det är

. laindjnseran också. Mm He jer beskrivi oppa flaire stell. Ja A

beskrivet på flera ställen. Ja Och då man läser ... När jag

. da man leis, na ji birta lesa om tugerschena he so var so

borjade lasa om sådana dar som var giftiga, de som var

. djiftad, he so vär dråger, vait do. Å nä kåll ji ne för dråger,

droger, vet du ... Och nu kallar jag det for droger, det är

. he jer so modeman he, vait do. A dom blai jao, he jer so

modernare det, vet du. Och de blir ju ... Det är så roligt, vet

. råolit, vait do. Haha Da fär ji okräink å så berett ji da Jo, jo

du. Da far jag omkring och så berättar jag da Jo, jo om det

. uti doijdeona. Mm.

där.

: Older man

. Dom stjot o nataoro so a fisk å, ja, kräinko älven ... To fick

De skötte om naturen, [så] som att fiska och, ja, kring

. äint stjera ti maitspoa s so neir ano, ane do sku in bäit fra &

älven ... Du fick inte skära dig metspön så nära an, utan du

. omin do ha hovi iln so sku do lekad ordentlit ati ano. Ja,

skulle en bit ifrån och om du hade haft eld så skulle du lägga

. dem stjot natäurn opa ane. He var allemansrättn so tjällt &

igen ordentligt bredvid ån. Ja, de skötte naturen på [ett]

. man tjallt oppa anne vais. Na forstar dom si jao aint vara

annat [satt ]. Det var allemansrätten som gällde och den1

. ippi nataoro, dom kann jao aint hellder dom ha e e ainge

gällde på annat vis. Nu förstår de sig ju inte [på att] vara i

. tjänsel for natauro, inge eint ne ing aingen vordnad för

naturen, de kan ju inte heller ... De har ingen känsla för

. natauro hellder. A te he jer vel for doi he gar golit f menk

naturen, ingen vordnad for naturen heller. Och det är väl

. geng, ford dom dom traoes ra ivi natauro a all sorta, men he

darfor som det går galet många gånger, for [att] de tror att

. jer jåou förste in menisk skå veta att att n skå inrikt si uti so

de rår över naturen och alla sorter, men det är ju det första

. natäorn jer å aint natäum et menitjen. För doi döm draintj si

en människa ska veta att man ska inrikta sig efter hur

. so mitji Jao. Dom veta aint huri ... ah. Dom kann aint huri ne

naturen ar och inte naturen efter människan. För de

. jer oppa vatten Je, dom ha aint ... Huri ne stjer op da ne jer

drunknar ofta Ja. De vet inte hur ... Nej. De kan inte hur det

. aisen & ... ao, ve he lert oss he.

är på vatten Ja, de har inte ... Hur det skär upp da det är is

och ... Ja, vi har lärt oss det.

1 sager egentligen

: Younger woman

. Eh, ja ha ju fundera mycke på de da, just me

Jag har ju funderat mycket på det där, just med

. överkaliksbonnskan ackså på grund av att ja sitter ju i

överkalixbondskan också på grund av att jag sitter ju i

. hembygdsföreningen, i styrelsen. Å där är de ju mycke

hembygdsforeningen, i styrelsen. Och dar ar det ju mycket

. funderande kring de har hu man ska bevara de. Men ja vill

funderande kring det har hur man ska bevara det. Men jag

. ju nästan lägga skulden på mina föräldrars jenerasjon. Å de

vill ju nastan lägga skulden på mina föräldrars generation.

. ä ju mycke de att att dam fick ju int prata de i skolan. Å de

Och det är ju mycket det att de fick ju inte prata det i

. ha ju da blive att att de ha blive hh litegrann samma

skolan. Och det har ju da blivit att det har blivit lite grann

. syndram sam kring Tarnedalen me tarnedalsfinskan, att de

samma syndrom som kring Tornedalen med

. ha blivi klassat som väldit fult. Så att dam ha ju sam aldri

tornedalsfinskan, att det har blivit klassat som väldigt fult.

. tala de, deras jenerasjon, fortsatt å prata de även am dam

Så att de har ju [lik] som aldrig talat det, deras generation,

. kan de. Å aldri lärt sina barn heller. De a ju jättetrakit ... Mm.

[inte ] fortsatt att prata det aven om de kan det. Och aldrig

. ... att de bli s& Ja, å de blir aftast då även am även am äldre

lart sina barn heller. Det ar ju jättetråkigt att det blir s& Ja,

. falk kansje vet att att ja kan, att ja kan tala

och det blir oftast da. Även om äldre folk kanske vet att jag

. överkaliksbondska jälplit, så blir e så fort ja kammer inn i ett

kan tala överkalixbondska hjälpligt, så blir det så fort jag

. rum å de är ett fö ett samtal, så svänger de åm på en gång.

kommer in i ett rum och det är ett samtal [där], så svänger

. De valdit jupt rotat de dar.

det om pa en gang. Det är väldigt djupt rotat det dar.

: Younger man

. Ja, na. Da ji var trettan ar, da birt jao arbait ve raina. Ji var

Ja, na. Da jag var tretton ar, da började jag ju arbeta med

. jao trettan ar & birta vara ve no Sven uti 1 raina å ha vori

renarna. Jag var ju tretton år och började vara med han

. varn helji i staort sett san man san man vart ... San dess var

Sven bland1 renarna och har varit [det] varje helg i stort

. män ålltin udi1 raina o heljen å ållti da män vär leri. Å birt a

sett sedan ... Sedan dess var man alltid bland1 renama på

. tjoip si nan rain onda för onda å var ve å sommara & elav

helgerna och alltid nar man var ledig. Och [man] började att

. sommar i streck vär ji uti raina äudan avbrått. Å så seran

köpa sig någon ren undan för undan och var med på

. vär ji da, [nittonhundra]nittiseks, var ji sistsommam & e jer

somrarna och elva somrar i sträck var jag ute med renarna

. jåo intressant läiv. Män jer jåo ibi skåojo ålltin å fa fäiles &

utan avbrott. Och så sedan var jag då,

. sa skåojen fu få fald ve årste arstein alltin so ne so män

[nittonhundra]nittiosex, [d&] var jag [med] sista sommaren

. visst presis. Man sa o nastan o morjan a wa ne sku vel for

och det ar ju [ett] intressant liv. Man är ju i skogen alltid och

. veir o kwailn. Me men f fold ve natura alltin he var opa de

får färdas och se skogen, följa med årstiden så man visste

. satte. Na da man arbait oppa ino industri man wait aint ne,

precis. Man sag nastan på morgonen vad det skulle bli for

. fall e ren en huri ne en jer, he jer bera foli ve, men ff he

väder om kvällen. Man följde med naturen på det sättet. Nu

. vär ... oppa de satte vär e fint. Å so man fål ff allting, jick ibi

nar man arbetar på en industri, man vet inte något, ifall det

. skåjo. Män sa s åodiora å älja & åll sårta. Män visst wå so

regnar eller hur det ar, det ar bara [att] följa med, men det

. hinde, man he skaojen undi kantrall. He var in ... F fra Pojmis

var ... på det sättet var det fint. Och man följde allting, gick i

. till ibi Liminingoano jer sio att mail & trai mail brairt & he

skogen. Man sag odjur och algar och alla sorter. Man visste

. wisst man allt va so hinde opa. Man he allti so man visst allt

vad som hande, man hade skogen under kontroll. Det var

. var aktuellt. Var man dar aint viko hin so he man vori der

en ... Fran Pojmis till Liminingoan ar det sju, atta mil och tre

. förre viko & skull dait nasta viko.

mil brett och det visste man allt vad som hände på. Man

. 1 har: uti/udi = bland

hade alltid sa man visste allt [som] var aktuellt. Var man dar

inte den här veckan så hade man varit där förra veckan och

skulle dit nästa vecka.

1 säger egentligen