Skee

Sample of Swedish as it is spoken in Skee. More information about the Swedish language and its dialects. Listen to the dialect.

[ More ParallelTexts | SwedishDialects Index ]
The verbs of this paralleltext are marked as links.

: Older woman

. [Förr var allt] ... var ju manuellt, da, ingen ström &. De eh ...

[Forr var allt] var ju manuellt det, ingen strom. Det hade vi

. de hade vi ju inte förrän de jick in på femti. Såeh, de va ju

ju inte förrän vi gick in på femtio [talet]. Det var ju

. fotosjenlamper & de va ju vanlije sanaeinge flockslykta elle

fotogenlampor och det var ju vanliga sådana här flux lykta

. noe vi hade såm vi hade me te lagam. Sen så fick vi ju sẵn

eller något som vi hade som vi hade med till ladugården.

. dar strum ... eh ... i fotosjenlampa sam elle la lykt sam va eh

Sedan sa fick vi ju en fotogenlampa, eller lykta som var med

. så sam e gas, eh sa va en strump, e strumpe sam brann. De

gas, så det var en strumpa som brann. Det var väldigt fint

. b ... g ... va välldi fint sjen & de va ju välldi gött å ha i lagårn.

sken och det var ju väldigt gott att ha i ladugården. Men du

. Men du ved en va sa intrana i de mörkret ved u, sa da e ...

vet en var så intranad i det mörkret, vet du, så det ar ... Det

. de va ju så. Ögat vannt, vannte sa val antaglien vi de. De se

var ju sa. Ogat vanjde sig val antagligen vid det. Det ser du

. du ju ida åm du går ud så nä du kammer ud så se du ju

ju idag om du går ut så när du kommer ut så ser du ju

. ingenting på länge, men få du bare gått så, så vänner ogat

ingenting på länge. Men får du bara gått [ett tag] så vanjer

. sä. Men ja fattar ju inte hu hössen1 folk kunne se å sy &

ögat sig. Man jag fattar ju inte hur inte hur hossen1 folk

. brodere & sånt där.

kunde se att sy och brodera och sådant där.

. 1 ungefär 'hur i hela fridens namn'

1 ungefär 'hur i hela fridens namn'

: Older man

. Tack vare att ev eh narra bousjlen ser ut sam de jör, va, så

Tack vare att norra Bohuslän ser ut som det gör, va, så är

. äh de en [Skee dialekten] kvar eh dan ... dialektgränsena

den [Skeedialekten] kvar ... Dialektgränserna gick ju vid

. jick ju vi Glomma unjefar in i Norje. Vi va ihop fore

Glomma ungefär in i Norge. Vi var ihop före

. sextonfemtiattal so tillörde vi ju Nörje här. Ah, ah eh sje

sextonfemtioatta1 sa tillhörde vi ju Norge har. Skeedialekten

. dialäktn de e en kvaleva ifrå da, den dialäkten såm talas på

det är en kvarleva ifrån den dialekten som talades på andra

. annra sida ide fjården da ackså, man tack vare att dom ble

sidan Idefjorden da också, men tack vare att de blev Norge

. Nörje å er liksam fick skoler å utbillning & böcker & allting frå

och liksom fick skolor och utbildning och bocker och allting

. Osjlo, så försvann de der. Män i den här nårra [delen av]

fran Oslo, så försvann det dar. Men i den har norra [delen]

. bousjlän, om du ser på karta så ha da hölle kvar, sje d,

av Bohuslän, om du ser på kartan så har det hållits kvar,

. sjeedialekten då. Mm. Va, va e de sam e spesiellt me sjee

Skeedialekten då. Mm. Vad är det som är speciellt med

. dialekten åm man jämför am man kammer längre ner i

S keedialekten om man jämför, om man kommer längre ner

. bouslän?

Bohuslän, de? Om du gar till Lur har, som är en och en halv

. Åm du gå eh går te Luer här, såm e en ån hall tjilåmeter

kilometer [bort], sa slutar allting pa a. De ska eda och vi

. [bort], se slutar allting på a. Ehm ska eda å, & vi ska saj

säger ede här istället, när du ska äta då, då ska vi ede och

. ede här iställe, na du ska äta då, då ska vi ede å dom ska

de ska eda. Om vi säger bro där nere, säger de ju bru när

. eda. Å am vi saje bro där nere, säger dam ju bru nau

du kommer längre upp dar. Det är väldigt stor skillnad bara

. kammer länger app de. Ja, de e moe sj ... valdi sto sjillna

på en och en halv kilometer.

. bare på en ån halv tjilåmeter.

1 gret 1658

. 1 gret 1658

1 gret 1658

: Younger woman

. Sa de eh de enda foraldrakapprativet sam finns i Stromsta

Så det är det enda föräldrakooperativet som finns i

. kammun. Hu fungera de, ja vet faktist inte? Nei, de e

Strömstad kommun. Hur fungerar det, jag vet faktiskt inte?

. föräll ... elle en ... de e en styrelse sam i a föräldrar sam, ja,

Nej, det ar en styrelse av föräldrar som, ja, det är en sex,

. de e en seks, sju stycken. Dam har hand am budjet & allt

sju stycken. De har hand om budget och allt sådant dar. Och

. sant dar. Ack vi ar inga städersker utan var famte vecka

vi har inga städerskor utan var femte vecka kommer

. kammer föräldrana, två dagar i rad, ack stada da. Vi hall

föräldrarna, två dagar i rad, och städar då. Vid halv fem och

. fäm & då ta dam över bamen, åm de finns nåra barn kvar, fö

da tar de över barnen, om det finns några barn kvar, för vi

. vi a oppet mella hall sju a hall sju varje da. Ack em , iaa, de

har oppet mellan halv sju och halv sju varje dag. Och, ja,

. lite billiare å ha barnen där än de e på kammun. Å så många

det är lite billigare att ha barnen dar an det ar på

. tro jag vill va hos ass ennal fo att vi e en liten verksamhet.

kommunen. Många tror jag vill vara hos oss enna1 för att vi

. De e, vi a nastan allri vikarier in uta vi forsoke a ass så bra

är en liten verksamhet. Vi har nästan aldrig vikarier utan vi

. såm möjlit da. Ao, de fungera välldi bra.

försöker klara oss så bra som möjligt da. Ja, det fungerar

. 1 'enna' ('anna") är ett typiskt göteborgskt utfyllnadsord,

väldigt bra.

. som kan oversattas med 'liksom'

1 'enna' ('anna') är ett typiskt göteborgskt utfyllnadsord,

som kan oversattas med 'liksom'

: Younger man

. Ao, varför ja åke ti Norje, de e väl ... På vintern åke vi sjider

Ja, varför jag åker till Norge, det är väl ... På vintern åker vi

. en del, de a ja halle på me. A annars e de ve, ja, vi tar en

skidor en del, det ar vad jag håller på med. Och annars är

. tur. Åker ti Osla, de ju ganska nära, de stoe sjsta, de e

det, ja, vi tar en tur. Åker till Oslo, det ar ju ganska nara, det

. trättån mil ti Osjla unnefär. Å, eh ah, vi ka ju lika jarna

är en stor stad, det ar tretton mil till Oslo ungefär. Och, ja, vi

. hannla kläde där, de e ju bara å se till & man vakslar när

kan ju lika gärna handla kläder dar, det är ju bara att se till

. man åker hamifrån. Så annars e ju ganska, nårrmännen e ju

att man växlar när man åker hemifrån. Så annars,

. ganska trevlia, dåm e välldi öppna å så. Du kan lätt gå fram,

norrmannen ar ju ganska trevliga, de är väldigt öppna och

. åm du e utö [på] nå ställe så kan du lätt ga fram e ti en

så. Du kan lätt gå fram, om du är ute [på] något ställe så

. nårrman & prata ma hån utan liksam stöter [dig] ifrånn sej.

kan du latt ga fram till en norrman och prata med honom

. Fo ja vet iallafall, vi här öppe, nordbouslänningar, de få man

utan att han liksom stoter [dig] ifrån sig. For jag vet i alla

. ju höra att dåm e lite tröga å svåra å kamma im på [livet].

fall, vi har uppe, nordbohuslänningar, det får man ju hora att

. Ja vet da ju ... de finns ju fallk sam flyttar hit & eh dam ha

de ar lite troga och svara att komma in på [livet]. Jag vet,

. svårt å få kampisar å dåm undra "Va e de fö fållk sam bor

det finns ju folk som flyttar hit, och de har svårt att få

. här ejentlien?". Men de e ju så, vi e val sanna har oppe.

kompisar och de undrar "Vad är det for folk som bor här

. [Jag] vet inte, ja räkna mej nog kansje inte dit.

egentligen?". Men det är ju så, vi är väl sådana här uppe.

[Jag] vet inte, jag räknar mig nog kanske inte dit.