Swedish, Jämtland
Facts
- Language: Swedish, Jämtland
- Alternate names: jamska, jämtmål
- Language code: dswej
- Language family: Indo-European, Classical Indo-European, Germanic, Northwest Germanic, North Germanic, North Scandinavian, East-Central Swedic, East Swedic
- Dialect of: Swedish
- Number of speakers: 30000
- Script: Latin script
More information:
Introduction
Jämtland dialects constitute a group of closely related Norrland dialects spoken in the Swedish province of Jämtland, with the exception of Frostviken in the northernmost part of the province, where the traditional dialect is Norwegian. In the eastern part of Jämtland the dialects are transitional to those of Ångermanland. The dialect group is commonly regarded and treated as a single entity. Some people consider it a language separate from Swedish.
The verb
Verbs are divided in två groups: strong and weak. Strong verbs can be divided in 6 groups, asin Icelandic.
Klass IAt klass I räken mæ gjæraorla som ha diftongen ei för de orla som hannel om va je gjoorl i går (imperfekt).
te gjæra = infinitiv , gjær = presens, gjoorl/gjorle = imperfekt, ha gjort = perfekt
( infinitiv, presens, imperfekt, perfekt)
biit, bit, beit, bete
skriiv, skriv, skreiv, skreve
riiv, riv, reiv, reve
svi, svi, svei, svede
ri, ri, rei, rede
(OBS. sydvästjamska ha i infinitiv: bite, skrive, rive istf. biit, skriiv, riiv )
Klass II
At klass II räken mæ gjæraorla som ha diftongen au för de som redan e gjort (imperfekt)
fryys, frys, fraus, fröse
kryyp, kryp, kraup, kröpe
ryyk , ryk, rauk, röke
flyyg, flyg, flaug, flöge
bjö, bjö, baug, böde
skjuut, skjut, skaut, sköte
ljuug, ljug, ljaug, ljöge
(Sydvästjamska ha i infinitiv: fryse, krype, ryke, flyge, skjute, ljuge istf. fryys, kryyp, ryyk, flyyg,
skjuut, ljuug)
Klass III
At klass III räken mæ gjæraorla som ha i hell e ti grundforma å ha a för de som redan e
gjort (imperfekt)
biin, binn, bann, bynne, (i öster halven ta Jamtland ö istf. y,bönne - bynne)
fiinn, finn, fann, fynne, alt. fönne
riinn, rinn, rann, rynne, alt. rönne
driikk, drikk, drakk, drykkje, alt. drökkje
spriikk, sprikk, sprakk, sprykkje, alt. sprökkje
stiikkk, stikk, stakk, stykkje, alt. stökkje
Klass IV
At klass IV räken mæ gjæraorla som ha æ ti grundforma å ha a för de som redan e gjort
(imperfekt)
bæra, ber, bar, böre, (böjningan e likeins i heile Jamtland)
skjæra, skjer, skar, sköre
stjæla, stjel, stal, stöle
Klass V
At klass V räken mæ gjæraorla som ha a hell å för de som redan e gjort (imperfekt) å
ha e ti shlutforma
læsa, les, las, lese
æsa, es, as, ese
læka, lek, lak, leke
æta , et, åt, ete
sete , sitt, såt, sete
lekje /alt. legje, ligg, låg, lekje
Klass VI
At klass VI räken mæ gjæraorla som ha æ ti grundforma å ha o för de som redan e gjort
(imperfekt)
færa, fer, for, före
mæla, mel, mol, möle
græva , grev, grov, greve
gnæga , gneg, gnog, gnege
væga, veg, vog, vege
gæla, gel, gol, gele
ta, teg, tog, tege
Lägg mærse te att all orla shluut på -e , når de e nå man ha gjort (perfekt)